Igår var jag riktigt besviken. Inte på jobbet, men på handbollsplanet. För att kunna bedriva en handbollsverksamhet, krävs delaktighet från ALLA ledare och funktionärer. Vi ska i helgen som kommer, ha en planeringsdag inför säsongen 2010/2011. Tidigt gick vi ut med datum och plats, vi tog datum efter slutspelad säsong och försökte anpassa så att de flesta skulle kunna delta. Resultatet är 3 st anmälda ledare! Skulle vi som deltar att planera verkamheten blir det himla liv, så hur man än gör blir resultatet inte bra. Nu får vi se idag, efter ett ganska argt mail från mig, om deltagandet ökar. Jag ställer mig faktiskt frågan - varför engagerar man sig i ideell verksamhet? Svar kommer senare.....
Glädjen var också stor på handbollsfronten. Mina diskussioner med kommunen angående ekonomin, verkar ge resultat. Klubben kommer att ha en helt annan start när vi påbörjar nya säsongen. Det är otroligt vilken skillnad det kan göra för alla utövare.
På jobbfronten är det fortfarande kanon. Igår hade jag en visning av hotellbyggnaden för en tysk resebyrå. Mycket positiva intryck. Projekten fortskrider, även om jag tycker att vissa går lite trögt, men när det väl kommer att lossna, är jag övertygad att de kommer att ge mig glädje.
Glorian som följer med när man blir kallad ledare är för många mycket mer värd än insatsen man förväntas göra. Har man den inställning till sitt jobb som ledare är det lätt att skylla sina egna misstag på andra. Det handlar om hjärta och har man det följer automatiskt glorian med.
SvaraRaderahttp://www.matoppethammar.com/pyttipenna
SvaraRadera