onsdag 25 juni 2014

Riktig skitdag

Igår var en riktig skitdag.

Den började hos tandläkaren, bedövning i hela munnen som inte släppte på hela förmiddagen. Aj, aj, aj

Problem med installation av ny skrivare på jobbet, tjafs och tråkigheter när det inte funkar direkt. Fy, fy, fy

Parkera i vårt garage på jobbet och en "stolpe körde på mig" eller var det tvärtom? I vilket fall som helst, bilen måste lackas på bakdörr och skärm. 3.250:- åt helvete, attans, attans, attans

Väl hemma så ligger ett brev från Mark-. och miljödomstolen i det ärende som vi har där. Vi i det här fallet är samfällighetsföreningen. Nya, falska bevis åberopas. Tvi, tvi, tvi

Att då inte ha någon att diskutera alla dessa fadäser med gör så ont, ont, ont. Du hade sagt till mig att det är bara materiella ting, ta det lugnt - det ordnar sig. Jag försöker tänka så, men jag vill prata med dig om det här. Satte mig bredvid ditt foto och grät en skvätt. Jag lovar - jag ska ta det lugnt och det ordnar sig.

måndag 23 juni 2014

Överlever

Nu är det ett tag sedan jag skrev. Det har gått 4 månader sedan du min älskade lämnade oss.

Jag överlever tack vare alla nära och kära, vänner och kamrater. För det är fortfarande så tomt, så tomt och brist på riktig glädje infinner sig varje dag.

Jag överlevde en studentexamen, jag har tagit mig ut på en AW, jag kan skratta - men inget känns bra. Den där riktiga glädjen - den finns inte. Hjärtat värker och saknar.

Jag har firat en midsommar, helt i din anda. Huset fullt av folk precis som vi brukade ha det. Den där härliga känslan när alla dyker upp. Och ändå är det så stor skillnad - du är saknad! Det är inte pensionat här längre - alla fick ta med sig lite mat och dryck.

Den där känslan som vi ofta pratade om, tomheten när alla åker. Som vi båda kunde njuta av. Tystnaden. Lika härligt som när alla kommer, lika skönt med tystnad när alla åker. Den var inte härlig den här gången. Vi brukade sitta ner och summera, höra tystnaden tillsammans. Nu hade jag ingen att bolla den med. Det blev totalt tyst, spöklikt tyst.

Idag ska huset skrivas över på mig. Det känns inte rätt. Det kommer alltid att vara vårt. Det är bara lagen som ska efterlevas och då måste det skrivas över på mig. Det enda positiva med det här, är att nu avslutas all pappersexercis.

Som jag sagt många gånger - kommer jag att känna riktig glädje någon gång? Jag tvivlar och känner att jag bara överlever, utan dig är jag tom.

fredag 6 juni 2014

Hinna med

Nu har jag jobbat några dagar. Och visst - det går, om än lite okoncentrerat.

Undrar vad man ska göra för att slippa det här tillståndet. Att inte kunna koncentrera sig på en sak i taget är hemskt. Har aldrig tidigare förstått det och jag förstår väl fortfarande inte. Men att virra hit och dit utan att få något gjort, det är så olikt mig.

Jag har minskat min tjänst (tillfälligt) till 80%, d v s en dag ledig. Hoppas att det kommer att hjälpa mig. På jobbet är det jobbet och hemma är det allt det jobbet. Och det är inte lite som ska göras.

När man är 2 som jobbar i trädgården, så går allt lätt. Nu är det tungt, tungt och åter tungt. Men jag vill inte flytta, så det är bara att bita ihop. Altaner som ska oljas, blommor som ska planteras, ogräs som ska rensas, kantklippning, vattna, rensa mer ogräs etc. etc. etc. Hela tiden något, jag är tvungen att ha en lista som talar om vad jag ska göra. O vad jag saknar mitt hjärta - tänk att få bolla med någon. Att få ta en fikapaus ihop med sin partner. Njut av det mina vänner, ni som lever i tvåsamhet. Njut av varandra - det kan snabbt vända.

När kvällen kommer, vad gör man som ensam? Jo man går och lägger sig. Inget är mysigt längre. Man kryper ner i sängen och låter tårarna flöda fritt.

Idag är det flaggdag - jag har inte en aning om hur man hissar flaggan. OK då får vår flaggstång vara utan fana den här gången. Ska försöka kommer över tröskeln och komma ut nu, ut till trädgårdsarbetet så att åtminstone lite blir gjort.

Ta hand om varandra

söndag 1 juni 2014

Hemma igen

I tisdags natt kom vi hem från Mallorca.

En resa som faktiskt gjort mig ganska gott. Många djupa dalar under resan, men totalt sett känner jag att jag fått liiiiiite ny energi.

Det var svårt vissa stunder, för hjärtat är så saknad. Av oss alla och det var svåra stunder. Vädret var inte helt på vår sida, omväxlande kan man nog säga. Åska, skurar, soldis och sol blandades med varandra.

Jag har varit ledig sen vi kom hem. Onsdagen ägnades åt lite tvätt och andra nödvändiga måsten. På torsdagen fick jag 2 kärror ved (ca 6-7 kubik). Dotter, G.s dotter med man var här och hjälpte mig att lasta av. Det gick supersnabbt.

I går morse for jag och ena dottern till Hallsberg. 2 syften - Järnvägen cup i handbollen för barnbarnet och lille Nils har fyllt år. Vi har haft supermysigt hos Johan med familj. Helt fantastiska dagar.

När jag kom hem idag så hade ytterligare en kärra ved anlänt. Och nu tror jag att G är stolt över mig. Jag har lastat av den själv. Skulle haft hjälp men lite förvirrad som jag är så, blev det lite fel. Jag tänkte att jag börjar.... och drygt 3 timmar senare hade jag fått in veden i vedboden. Känns i kroppen kan jag säga, men som sagt. Jag tror att G är stolt över att jag gjort det.

Nu är det snart läggdags, och jobbardag i morgon. Hoppas att jag fortfarande har lite energi att ge till jobbet.

Men det är så svårt, saknaden växer.

Kram till er alla