Tiden går fort

Nu har det snart gått 2 månader sedan jag skrev ett inlägg. Lite av min blogglust försvann när min goda vän fick lämna oss. Vet inte varför, men det var så det blev.

Tiden har heller inte riktigt funnits, allt rullar fort. Mycket jobb, styrelsearbete etc samt att jag kanske lärt mig att hantera ett liv utan att ständigt vara närvarande i IT-världen. Finns andra prioriteringar i livet.

Vi mår bra, och allt rullar på. Snart väntar en semesterresa till Mallis, jag, maken och ett av de äldsta barnbarnen. Ska bli så kul att åka tillsammans med den här numera stora tjejen. Tänk att få en hel vecka med mys och prat, förhoppningsvis i solsken. Jag ser verkligen fram emot det här.

Trädgården får en del av fritiden också. Timmarna i hemmet är numera inte så många, men snart går jag mot en långledig helg. Det är ju Kristi Himmelfärdsdag på torsdag och vi har ledigt på fredagen. Maken får dock gå till jobbet på klämdagen.

En kort statusuppdatering, så får vi se vad som händer med bloggen framöver. Ha det gott alla vänner!

Solen

En härlig vårsöndag - solen skiner. Vi behöver ljuset, det känns att även kroppen vaknar från vinterdvala när strålarna når oss. Men det finns negativt också - dammtussarna blir så synliga.

Maken och jag försökte igår att råda bot på eländet. Vi tog tag i snabeldraken, trasan och borsten. Det blev bättre, men det var för kallt för att putsa fönstren, de får vänta.

Idag är det altanens tur att bli vårfin. Det sägs ju att julen varar än till påska, men jag väntar inte mer. Röda ljus, stor julkrans i mossa och lite annat smått och gott ska bytas ut mot lite vår. Det blir skönt att mötas av ljus även på altanen.

I övrigt är det jobb, styrelsemöten, äta och sova som är vår vardag. Inte mycket mer som händer. Det är så skönt att ha ett jobb att gå till. Skoj är det också. Har en f.d jobbarkompisar som jag tipsade om ett jobb på Holmen och i morgon är det dags för henne att börja. Så glad man blir när någon får ett arbete.

Måste ju skryta lite. Mitt äldsta barnbarn spelar hockey i Vita Hästen, Norrköping och nu har de lyckats ta sig igenom Play off-spelet och ska spela kvar till allsvenskan. Grattis älskade barnbarn och hela Vita hästen. Ni är så duktiga!!!!

Victor

 

Nu tar vi ett nytt städgrepp och börjar på altanen. Ha en bra dag!

Underskrivet

Härligt, idag har jag skrivit under mitt anställningsavtal.

3 månader praktik har gett mig ett tillsvidare-arbete. Känns kanon efter den 9 månader långa "arbetslöshetsgraviditeten".

En summering av mina 3 månader praktik är att jag trivs kanonbra. Ett jobb som passar mig, kul att få styra och ställa lite och mer av den varan kommer det att bli. Företaget och jag ska utveckla det här tillsammans, lite nya uppgifter för både dom och mig. Det är härligt.

I övrigt händer inte mycket. Jobba, äta och sova. Lite möten hit och liten möten dit. Ett eller två glas vin då och då och en jäkla massa snö. Ett helt normalt liv så här års.

Till helgen kommer våra underbara grannar hem efter en månad i Thailand. Får se om jag vill synas i närheten, har en känsla av att vi har en viss färgskillnad på vårt skinn. De är så välkomna hem, och vi bjuder på middag i morgonkväll. Och lite tulpaner på deras köksbord ska få säga välkommen hem från oss.

Nu åter till lite arbete, innan det är dags för hemgång.....

Kram till er

Tung i sinnet

Idag är det tungt i sinnet. Min fina vän ska vigas till den sista vilan. Det är en akt för familjen så mina tankar går idag till allihop. Hoppas att ni får ett ljust och fint avsked av hustru, mor, mormor och farmor.

Jag kommer att ha er i mina tankar hela dagen och hoppas att det ger er styrka. På så sätt tar jag mitt avsked av dig. Har tittat på kort på dig och jag kan inte fatta att du inte är kvar här på jorden. Du som alltid månade om alla andra. Som jag skrivit tidigare så är min tro att du kommer att vaka över och se till de dina från din himmel.

Sov gott, älskade Lottie!

Utslagna

Nu har båda maken och jag legat däckade i influensa sedan i måndags. Hög feber, hosta, värk i kropp och hur mycket snuva som helst. Men vi överlever.

Dessa dagar har så många tankar kring min vän som inte fick fortsätta leva cirkulerat i mitt huvud. Kan inte ta till mig att hon inte finns. Varför, varför och åter varför! Den trognaste och finaste vän man kan ha. Du som alltid satte alla andra i centrum. Du fanns alltid till för alla.

Mina tårar trillar, jag skrattar åt små minnen, tårarna trillar och det ständigt dyker upp nya saker. Tack än en gång för allt vad du betytt för mig genom åren. Tomrummet efter dig kommer aldrig att fyllas. Ditt minne bevaras i mitt innersta hjärterum och jag hoppas din familj hittar styrka och kärlek i varandra. Du kommer att finnas med och leda dom genom allt det svåra som ligger framför dem.

Sov i ro!!!!

Glöm inte att tala om för era vänner vad de betyder för er. Just nu är jag glad för att jag gjorde det när tid fanns.

Ängel

En ängel har fötts. Det är min kära vän som inte klarade sin kamp. Otroligt hårt slag att vakna och få beskedet, nu när vi trodde att en ljusning fanns.

Vad du betytt för mig är svårt att beskriva. Du har varit min kompis, extra-mamma, väninna, stödperson - kort sagt du har alltid funnits där. Vi har delat så många stunder. När barnen var små så var våra fikastunder utomhus och inomhus så värdefulla. Vi bakade, städade etc på förmiddagen- Sen tog vi våra barn och satt i trädgården eller vid isbanan i Bondebacka med picknick. Om inte vädret tillät utomhusaktivitet så var våra kök samlingsplatsen.

Lång innan ordet fredagsmys blev vanligt, så såg du alltid till att din familj hade härligt fredagsmys. Lite skaldjur, en hemlagad majonnäs och en god mjuk kaka hörde till era favoriter.

Otaliga gånger stöttade du och din familj MHK. Soppkvällar i klubbis - de är för evigt förknippade med dig. Så många timmar du och din familj ägnat klubben. Och skoj hade vi.

Orden tar slut för mig. Jag är så ledsen, hur ska då inte din familj må?

R.I.P vännen. Himlen har fått en ängel och vi på jorden har mist en. Sov gott!!!!

I tanken

finns en av mina finaste, bästa vänner. Du har det otroligt kämpigt nu. Du är nersövd och andras med respirator. Allt har gått fel. Du insjuknade för drygt 2 månader sedan och läget har bara blivit värre. I ett samtal med dig Trettondagen så förstod jag verkligen hur dålig du var. Då var oddsen ändå goda, du kände ett litet uns av bättring.

Har försökt att nå dig men inte lyckats. Kontaktade din dotter via FB och fick reda på hur eländigt det är. Jag kan inte släppa tanken på dig. Kämpa, kämpa och åter kämpa.

Det som håller mig uppe är att jag talat om för dig vad du betytt (under dag 7 finns min uppskattning till dig och vi har gemensamt läst den). Du betyder otroligt mycket för mig. Hur lång tid det än går mellan våra möten, så är du aldrig långt borta. Skratt, gråt, roliga upptåg, många fikastunder har vi framför oss. KÄMPA!!!! Och hela familjen, make, barn och barnbarn kämpa på!!!

Måtte det vända snart!!!! Styrkekramar i massor!

Långt mellan inläggen

Det är långt mellan inläggen i bloggen nu.

Någon riktigt bra orsak har jag inte, men en tanke är att jag prioriterar så mycket annat. Mycket tid ägnas jobbet. Det är så underbart att känna att man hittat rätt. Ett kanonroligt jobb för mig. Jag är så tacksam mot Anna som tipsade om det, och givetvis till arbetsgivaren som vill ge mig en chans.

Numera är det alltså tidiga bilturer till grannstaden, jobba och sedan hem. Föreningslivet har också tagit fart, så det är några timmar varje vecka som ägnas åt klubben. Kul, spännande och hopp om att jobbet ger resultat.

Egentligen händer inte så mycket mer. Ett ganska normalt liv, äta, sova och jobba. Men jag är nöjd med det. Väntar på att vårsolen ska visa sig ordentligt så att man kan njuta lite utomhus när tid finns.

Sköt om er nu så hör vi kanske snart igen!