Undrar hur mycket papper man ska fylla i efter ett dödsfall?
Det bara väller in blanketter som ska hit och dit, tillsammans med en massa intyg. Varför kan det inte i vår IT-värld göras via nätet om man så vill?
Och så alla telefonsamtal man ska ringa för att få fram alla uppgifter. Orken räcker inte riktigt till. Ett telefonsamtal per dag är ungefär vad man orkar. Helt konstigt att man inte orkar ta flera på samma gång.
Jag saknar mitt hjärta så mycket. Ingen att bolla dessa frågor med. Det finns så många fina människor runt mig, men jag vill som vanligt ha koll. Därför ska jag göra allt själv. Hoppas att det ger mig styrka framöver.
När jag tittar på fotot som jag ställt fram så tittar han leende på mig. Detta underbara varma leende, och skrattet som var så varmt. Jag har inte fattat att jag inte får höra det här någon mer gång. Jag framkallar ljuden i mitt huvud, längtar och väntar på att han ska komma tillbaka.
Jag känner mig lugn här i vårt hus, men får lite ont i magen när jag ska iväg. Kan det vara så att han är här med mig? Ser till att jag mår bra i vårt paradis.
Jag har så mycket frågor i mitt huvud. Hur ska det bli? Kommer jag att orka? Kommer mitt nätverk att besöka mig? Kommer jag att klara av att bo kvar i huset? Det är många tunga sysslor som ska fixas. Fy vad det är jobbigt. Stora tårar rinner på min kind - kom tillbaka och pussa bort dom.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar