Ut 2014 In 2015

Så här på årets sista skälvande timmar finns bara en önskan. Och det är att det som hänt 2014 aldrig skulle ha hänt.

Tyvärr måste jag leva i nuet, och det mest fruktansvärda hände. Min älskade, älskade man fick ett liv i himlen och jag blev kvar på jorden.

Har aldrig någonsin trott att det kunde göra så ont som det verkligen gör. Kommer aldrig någonsin att säga till någon annan - det blir snart bättre. Istället kommer jag att kunna vara närvarande med en hjälpande hand eller en kram.

Jag vet att det blir bättre. Någonstans inom mig vet jag. Tyvärr är det ingen tröst i allt elände. Tröst är att vara närvarande här och nu. Att lära sig blicka bakåt, minnas alla ljuvliga tillfällen vi haft tillsammans, allt vi gjort tillsammans, alla resor, alla våra dagar vi delat med barn, barnbarn och goda vänner.

Det är det jag ska lära mig 2015. Att minnas med GLÄDJE, riktig glädje.

Jag ska lära mig att göra det jag vill, inte vad någon annan vill. Det var något Görgen började lära mig de år vi fick tillsammans.

Jag ska också försöka att hitta tillbaka till matlagning igen. Äter dåligt här hemma, tyvärr. Tycker det är tråkigt. Och jag kan ju inte ha gäster jämnt eller hur? Jag gillar att ha folk omkring mig, men jag måste hitta min egen vardag också.

Jag ska också försöka lära mig att planera igen. Det är fortfarande så att jag har svårt att planera längre bort än 1 dag. Alla tankar går åt olika håll och kan inte få ordning på planering. Jag måste försöka få lite mer ordning och reda på allt, men jag ska också LEVA NU.

I slutet av januari gör jag en resa, 14 dagar till Thailand. Det är blandade känslor att resa dit, vi tillsammans har aldrig längtat åt Asienhållet, samtidigt som jag vill upptäcka nya platser som inte är förknippade med min stora kärlek. Det kanske är ett steg i rätt riktning. Om nu något är rätt eller fel. Det är enbart min egen känsla som är det rätta. Det är jag som ska lära mig att leva ensam. Jag ska lära mig att inrätta mig i det nya livet. Jag ska försöka att se till att det blir ett liv som jag tycker är kul, avkopplande, stimulerande och berikande med alla nya upplevelser.

Att odla alla de nära och kära, vänner och bekanta som stått vid min sida 2014 - det är viktigt. Vad hade man varit utan dom? Ingenting. Att få uppleva att någon kommer när de vet att det är tungt, ser till att jag ler igen. Att någon ringer och får mig på andra tankar. Ett sms som ger styrka precis när mina ögon är totalt söndergråtna. Att försöka ge något tillbaka till alla dessa underbara människor - det är ett mål.

Min älskade man - ha ett gott nytt himmelsår. Jag ska göra det jag vet att du ville - leva livet, njuta och må bra. Gott Nytt 2015 och hälsa alla kompisar där uppe. Och glöm inte att fortsätta ge mig tecken på att finns med mig.

Juldagen

Julafton gick bra.

Vi hade en jättefin stund, jag mina barn och barnbarn. En person fattades oss, Och så kommer det alltid att vara, alla framtida dagar - du fattas oss.

Men vi klarade av att fira en fin julafton trots allt.

Idag gick jag upp, åt frukost till julottan på TV. Otroligt vackert från Leksands kyrka. Skinksmörgåsen smakade bra.

Efter den dalgång jag befanns mig i dan före dan, så uppskattar jag att jag fick det så fint och lugnt. Gröten på kvällen intog jag hos mina underbara grannar.

En av de största högtidsdagarna på året är avklarad. Jag överlevde och känner mig lugn.

God fortsättning alla härliga läsare.

Dan före dopparedagen

Hela min kropp skriker - låt julen vara förbi.

Har aldrig kunnat föreställa mig att något kan göra så här ont. Vill inte vara med. Trots att jag har så mycket fint att glädjas åt. Barn och barnbarn som kommer hem och som varit hemma hos mig. Se deras ögon, spända av förväntan - det är en lycka.

Idag ville jag inte åka hem från jobbet. Komma hem dagen före julafton till ett tomt hem. Där du brukar stå vid grytorna, ha lite gott att dricka upphällt till mig, vår egen julklappsutdelning - bara du och jag. Det blir ingen klapputdelning idag.

Vet inte om jag ens orkar förbereda morgondagen. Tårarna vill inte sluta att rinna. Mina stora barnbarn ligger hemma i maginfluensa, så de kommer inte morgon. Så som jag längtat extra mycket efter dessa stora barn.

Jag vet vad många nu tänker - det finns fler dagar på året att träffas. Och visst gör det. Det är bara det att jag önskar att alla vore här.

Fina julkort har kommit i brevlådan. Inte ett enda har jag fått iväg. Jag som brukar älska att göra julkorten själv. Inte blev det så.

Ingen gran att klä ikväll. Jag rent ut sagt skiter i den i år. Det blir nog julstämning ändå. Fast det blir inte rätt julstämning, du fattas.

Inte är ljuskronan uppsatt heller. Orkar inte be någon om hjälp. Den får ligga i källaren i år. Ska försöka lära mig hur jag tar ner taklampan till nästa jul.

Varför, varför och åter varför? Låt mig somna och vakna upp 2015. Ett hopp finns att det året blir lite bättre. Jag orkar inte mer. Hela kroppen skriker - kom tillbaka. Jag vet att det är omöjligt, men man ska inte sluta önska, det sa du alltid. Om man inte har något att önska sig har man inget att se fram emot. Sant - men det här är en omöjlig önskan.

Hur ska jag orka överleva? För jag lever inte, utan bara försöker överleva. Alla säger att det kommer att gå bra. Men det går inte bra. Det är ett helvete som jag inte önskar någon.

Ett litet glädjeämne kom till världen i går. En liten Deylon föddes. Känner mig lite som "faster" till den här lille killen. Skickar en önskan om att går bra för den lilla familjen.

En Ängels betydelse

För att hedra vår saknade Görgen, åkte jag och lill-dottern med särbo till Norrköping igår.

Vi julshoppade lite på stan på eftermiddagen och på kvällen blev det julshow med Lotta Källström & Co. En helt fantastisk show, ett härligt julbord som stod uppdukat - vi fick lyssna på musik där texterna fick en helt annan innebörd. Bara för att det var den finaste ängeln av alla som hade födelsedag.

Lotta sjöng ju på hans begravning. Så underbart och fint. Hela hon är en levande ängel och därför ville jag överlämna något personligt. Jag bad personalen ge henne ett paket efter showen.


En levande ängel, fick en ängel i glas när vi "firade" vår egen ängel i himlen.

Jag överlevde dagen, fick en härlig avslutning men så mycket tårar det finns. De tar aldrig slut. Timme efter timme, de bara rinner- Känner mig så maktlös på något vis. Hur jag än försöker "skärpa" mig så går det inte. De fortsätter att rinna.

Hoppas att ni som läser det här, tar vara på dagen i dag, kramas och njut.

13 december 2014

Går upp, äter frukost i ljusskenet.

Idag är det mitt hjärtas födelsedag. Hela min kropp skriker - jag vill ha dig här. Få krama dig, ge dig paket, sitta i soffan med lussefrukost och se på lucia på TV.

Att få tala om hur mycket jag älskar dig. Lösa melodikrysset tillsammans, lite förmiddagskaffe med dina älsklingskakor - smörformar och saffransbiskvier.

Tänk om man kunde vrida tillbaka tiden, få ha dig här just nu. Slippa sitta här med tårarna rinnande på kinderna. Slippa denna hemska saknad som värker så. Istället få njuta av en ny dag tillsammans.

Jag har trott att värken skulle avta, att de fina minnena skulle ta överhand. Men känslan av att bara överleva ökar och känslan av saknad ökar. Försöker att fylla tiden, men dessa stunder av tröstlöst gråtande tar överhand ibland. Förmodligen måste det ut, men det gör så fruktansvärt ont.

Idag orkar jag inte vara hemma. Annars är hemmet min bästa plats. Men just idag flyr jag iväg. Ska gå på julshow med bästa Lotta Källström som sjöng så vackert på din begravning. Tar ett hotellrum i natt för att slippa vara här hemma. Rätt eller fel, men känner att det blir en bra födelsedag - ett sätt att fira dig på. Tittar på fotot som alltid finns nära mig och ser att du ler. Hoppas att du tycker det blir bra.

Ska också försöka göra lite julklappsinköp. Alla våra barnbarn måste få paket av tomten. Jag skjuter upp inköpen hela tiden, men idag måste jag sätta fart om det ska bli klart till julafton.

Min älskade, älskade - ha en fin födelsedag där du är. Och du är med mig ikväll på julshowen. Du finns för alltid i mitt hjärta.

Efter

Igår blev det mesta klart, några dagar försenat. Bilderna är inte toppen, men eftersom jag lovat att visa lite så kommer här smakprov på badrum och sovrum. Hallen glömde jag fotografera.

Det blir skönt när allt är i sin ordning. Nu återstår att städa lite till, plocka om en massa saker - d v s lite småfix. Och allt ska vara klart till lördag, då jag får gäster.

I övrigt så tycker jag att det rullar på, många dalar fortfarande och jag kan tänka mig att de blir värre ju närmare jul vi kommer. Det svåraste är ångesten som kommer på kvällarna. Somnar ganska snabbt men vaknar med hjärtklappning och andnöd efter bara ett par minuter. Jag har aldrig lidit av ångest tidigare men jag tror att jag fortfarande förtränger det som hänt. Har inte tillåtit mig att försöka förstå utan skyndat på.

Utan mina underbara grannar hade jag inte överlevt. De är helt fantastiska som står ut med mig. Mycket ältande, men också glada skratt där vi minns mitt hjärta. Och det är de fina minnena som får mig att orka. Låter det konstigt? Jag kan säga att jag själv känner att mycket är konstigt. Jag har tappat allt vad logik heter, planeringsförmåga som jag hade tidigare, den är borta. Kan inte ens planera från morgon till kväll vad som ska göras. Hoppas att den kommer tillbaka.

Julklappar brukar jag vara bra på. Men nej - kan inte planera några inköp. Men det bir säkert jul ändå.

Sköt om er och kram till er som läser.